Nedstämdhet kan påverka olika personer på olika sätt. En del blir trötta, sorgsna och tappar lust och energi. Andra upplever ilska, irritation och rastlöshet. Att vara tillfälligt nedstämd i perioder behöver inte betyda att du är deprimerad, men har symtomen funnits en längre tid och påverkar större delen av vardagen kan nedstämdheten har övergått i en depression.

Du kan ha hamnat i en depression om du upplever nedstämdhet under större delen av dagen under mer än två veckor. En depression påverkar både dina tankar, känslor, beteenden och kan ge kroppsliga symtom då kropp och sinne är nära sammankopplat. Depression tar sig i uttryck på olika sätt beroende på person och svårighetsgrad men kännetecknas av långvarig nedstämdhet, trötthet, minskad lust och intresse för sådant som du tidigare tyckt om. Du kan ha en ihållande känsla av sorg och du känner aldrig eller sällan glädje och lust. Andra vanliga symtom är sömnbesvär, negativa känslor och tankar om sig själv och sin omgivning. Det kan vara svårt att ta tag i saker och du kan vilja isolera dig.

Depression är vanligt, ungefär var tredje kvinna och var fjärde man drabbas någon gång i livet.

Det finns flera orsaker till varför man blir nedstämd och deprimerad, men det kan även uppstå utan någon tydlig förklaring. Ofta är det en kombination av olika faktorer som ligger till grund för depressionen. Det kan vara svåra händelser eller förändringar i livet, traumatiska upplevelser eller långvarig stress, tillsammans med faktorer såsom omgivning och miljö, genetiska, biologiska och psykologiska faktorer. Tidigare depression eller att någon i familjen varit deprimerad verkar öka risken. Andra sjukdomar och mediciner och också vara en utlösande faktor.

Det finns olika typer av depression där den vanligaste typen kallas för egentlig depression. Förutom olika psykiska sjukdomar där depression är vanligt förekommande, finns även andra sjukdomar såsom demens, olika bristsjukdomar samt hormonella obalanser som också kan ge depressiva symtom. Därför är det viktigt att utreda orsaken till symtomen för att få rätt behandling.

Egentlig depression

Den vanligaste typen av depression kallas för egentlig depression och delas upp i tre olika svårighetsgrader; lätt, medelsvår och svår depression.

Symtomen ska ha varat i minst 2 veckor för att det ska kallas depression.

Vid en lätt depression går det ofta bra att hantera arbete, skola och fritidsaktiviteter, trots att du inte har samma energi och glädje som tidigare. Vid en medelsvår depression är det svårare att klara av vardagssysslor och arbete och det märks oftast tydligt även för omgivningen att du mår dåligt. Vid en svår depression påverkar det ofta hela livet och det mesta känns övermäktigt. Det kan vara svårt med det mest grundläggande såsom att äta, sova och arbeta. Det är vanligt att den som är djupt deprimerad har självmordstankar, men det är inte alla som har en djup depression som har självmordstankar eller självmordsplaner. Vid svår depression krävs professionell behandling.

Återkommande depression

Risken för återkommande depression ökar om du är långvarigt deprimerad och inte får rätt och tillräcklig behandling. Då kallas det för återkommande depression eller recidiverande depression. Det är viktigt att du får behandling tidigt för att undvika att depressionerna kommer oftare och blir djupare.

Årstidsbunden depression

En annan form av återkommande depression är årstidsbunden depression. Då kommer symtomen vid samma tid varje år. Det finns de som mår som dåligt på våren och sommaren men det allra flesta med årstidsbunden depression får besvär under vinterhalvåret.

Förlossningsdepression

Det är vanligt att bli nedstämd när du nyligen har blivit förälder eller under graviditeten. För en del kvinnor utvecklas nedstämdheten till en depression. Det kallas för förlossningsdepression eller postpartumdepression. Det är viktigt att du berättar för en läkare eller barnmorska att du mår dåligt under din graviditet. Om du är nybliven mamma kan du vända dig till BVC för att få hjälp.

Ihållande depression – Dystemi

Dystymi beskrivs som en lätt och långvarig typ av depression som kan pågå under flera år. Det kan vara svårt att skilja på dystymi och egentlig depression, med de stora skillnaden ligger i att dystymin inte är lika begränsande och därför också kallas för högfungerande depression. En annan skillnad är att egentlig depression är övergående. Precis som vid annan typ av depression är det viktigt att du får behandling så tidigt som möjligt.

Bipolär sjukdom

Om du har återkommande depressioner kan det handla om bipolär sjukdom. Då ska perioderna med depression vara varvat med en period med mani. Den maniska perioden kännetecknad av en ökad aktivitetsgrad och ofta överdriven upprymdhet. Diagnosen ställs av en psykiater inom psykiatrin.

Utmattningssyndrom/utmattningsdepression

Utmattningssyndrom är en följd av långvarig stress utan tillräcklig återhämtning. Det kallas ibland för utmattningsdepression men alla som drabbas av ett utmattningssyndrom som blir inte deprimerade.

Premenstruellt dysforiskt syndrom – PMDS

Vid Premenstruellt dysforiskt syndrom drabbas kvinnor i fertil ålder av både fysiska och psykiska symtom som vid PMS, men där de psykiska symtomen är allvarligare. Det är vanligt med svåra humörsvängningar, där ångest och oro, nedstämdhet och depression förekommer och påverkar både relationer, vardagsliv och arbetsliv.

Symtomen på depression kan variera och vara mer eller mindre uttalade. Här nedan beskrivs de vanligaste psykiska och fysiska symtomen. Du kan ha ett eller flera av symtomen.

Psykiska

Du…

• känner dig nedstämd
• har ett minskat intresse och lust för sådant som du tidigare njutit av
• har en känsla av hopplöshet med tankar om att allt känns meningslöst och tomt
• har en låg självkänsla
• har överdrivna skuldkänslor
• har svårt att ta beslut och intiativ
• har ångest
• känner ilska eller frustration, även över sådant du annars inte reagerar på
• har svårt att koncentrera dig och glömmer saker lätt
• har tankar om döden
• har självmordstankar eller självskadebeteende

Fysiska

Du…

• känner dig orkeslös och trött
• har magbesvär
• har värk i olika delar av kroppen, ofta huvudvärk eller värk i axlar, nacke och rygg
• upplever tryck över bröstet, klump i magen eller andra ångestrelaterande symtom
• pratar och rör dig långsammare än vanligt
• har sömnstörningar, svårt att somna, ständiga uppvaknande och sover alldeles för länge
• har minskad sexlust
• har förändrad aptit

Diagnosen depression ställs av läkare eller psykolog. Det finns inget test eller prov som kan visa att du är deprimerad utan man ställer diagnosen utifrån dina det du beskriver. Däremot kan läkaren och psykologen använda olika formulär för att bestämma svårighetsgraden eller ta prover för att utesluta andra orsaker till dina symtom.

Det finns flera effektiva behandlingar vid depression. Det som visat sig vara mest effektivt är psykoterapeutisk behandling och behandling med läkemedel men även förändrade levnadsvanor framförallt fysisk aktivitet. Behandlingen skiljer sig åt beroende av svårighetsgrad och vad du själv föredrar. Vid en mild depression är antidepressiv medicin inte förstahandsvalet utan där fokuserar man främst på psykoterapi, förändrade levnadsvanor och fysisk aktivitet. Vid medelsvår depression är det vanligt med antidepressiv medicin i kombination med psykoterapi och förändrade levnadsvanor. Vid svår depression där funktionsförmågan är kraftigt nedsatt hjälper inte enbart psykoterapi och förändrade levnadsvanor utan antidepressiv medicin används oftast som första behandling. Elbehandling (ECT) samt tillägg av andra läkemedel kan behövas om annan behandling inte fungerar. Behandling på psykiatrisk klinik kan vara lämpligt om det finns en självmordsrisk.

Om du har drabbats av en depression ska du söka vård för att få rätt stöd och behandling. Utöver din behandling finns mycket du kan göra på egen hand för att må bättre. Det kan vara svårt att ta tag i saker när man är deprimerad men ibland krävs det endast en mindre förändring för att få positiva resultat. Rutiner och goda vanor är en bra början.

Information

Läs gärna på om tillståndet, för att både du och dina närstående ska förstå vad som påverkar dina symtom och tydligare märka om du skulle bli sämre. Om du går i behandling var noga med att fullfölja den. Hoppa inte över läkarbesök eller terapisessioner och sluta inte tvärt med medicinering, även om du mår bättre. Förändring i behandling och medicinering ska alltid ske i samråd med läkare.

Fysisk aktivitet och träning

Att röra på sig ökar nivåerna av må-bra-hormonerna, endorfin, dopamin, serotonin som främjar känsla av välbefinnande, dämpar smärta, och gör att vi känner oss lugna och tillfreds. Det gör också att du sover bättre. Regelbunden fysisk aktivitet har lika stor effekt som antidepressiv medicin och har många andra hälsofördelar samt motverkar olika livsstilssjukdomar. Försök att röra på dig minst 30 minuter varje dag, det kan vara i form av promenader, trädgårdsarbete eller fysisk träning. Försök också göra fysisk aktivitet till en del av din vardag. Ett exempel är att ta trapporna istället för hissen eller hoppa av bussen en hållplats längre bort. Om du har ett stillasittande arbete bör du ta regelbundna pauser där du röra på dig, gärna minst en gång i timmen.

Sömn

Sömnen är viktig för återhämtning och påverkar vår sinnesstämning. Försök att ha regelbundna sömnvanor och undvik användning av mobiltelefon och andra skärmar innan du ska gå och lägga dig. Hitta en lugnande och rogivande aktivitet på kvällen innan du ska sova, till exempel att läsa en bok eller göra avslappningsövningar. Att ha mörkt och svalt i sovrummet är också något som kan hjälpa till att förbättra sömnen.

Kost

Sträva efter att äta regelbundet. En balanserad och varierad kost är viktigt och drick tillräckligt med vatten. Kroppen behöver näring för att fungera optimalt.

Relationer och aktiviteter

Vid depression kan det vara mycket ansträngande att vara social och det är vanligt att man drar sig tillbaka och minskar sina social kontakt. Även om lusten inte finns där tillfälligt kan det vara bra att försöka göra sådant som du tidigare upplevt lustfyllt. Det kan lindra och förebygga depression. Försök att umgås med andra som du trivs med och förstår din situation.

Återhämtning och avslappning

Återhämtning och avslappning är olika för olika personer. Det är inte bara sömn och vila som ger återhämtning. Det kan vara att skapa tid för sig själv, där du kan varva ned. Mindfulnessövningar, yoga och avspänningsövningar kan vara hjälpsamt. Lyssna på musik, gå en promenad i naturen, läsa en bok eller umgås med andra som du trivs med kan också hjälpa dig genom att koppla bort tankarna för ett tag.

Undvik alkohol

Alkohol kan han en avslappnande inverkan i början, vilket beror på att den har en ångestdämpande effekt på kroppen. Om användandet av alkohol blir en långvarig strategi för att dämpa ångest och depression kommer tvärtemot måendet förvärras. Kroppen tar dessutom skada på en mängd fler olika sätt. Försök istället hitta en hållbar och mer hälsosam lösning för att lindra nedstämdhet och ångest.

Fysisk aktivitet har en stor betydelse när det kommer till att förebygga och behandla lätt till måttlig depression. All typ av fysisk aktivitet kan vara hjälpsam men den aktivitet som är mest effektivt är regelbunden tycks vara pulshöjande fysisk aktivitet. Forskningen tyder på att regelbunden fysisk aktivitet och träning har en stressreducerande effekt och motverkar stress både under aktiviteten och långsiktigt. Det har dessutom visat sig ha en likvärdig effekt för att lindra symtom vid depression, som användning av antidepressiv medicin. Under fysisk aktivitet frisätts signalsubstanserna serotonin, noradrenalin och dopamin i kroppen, vilket ger ökad motivation, energi och lustkänsla. Dessutom utsöndras hormonet endorfin, även kallat “det kroppsegna morfinet” som ger lugn och välbefinnande. Att vara aktiv förbättrar även sömnen och gör det lättare att slappna av rent fysiskt. Effekten på det psykologiska välbefinnandet är också stort och stärker hjärnan på många olika sätt. Bland annat förbättrar det minnet, inlärning och kreativitet, men även självkänsla och självförtroende samt tilltron till sin egen förmåga att bemästra situationer.