MENY

Kortision

Kortison

Få läkemedel är så välkända och använda men ändå så behäftade med överdrivna farhågor och rädslor. Detta är intressant då medicinen är i sitt ursprung en tänkt förädlad kopia på kroppens eget kortison. I kroppen är det ett viktigt hormon vid stress och i ämnesomsättningen. Det dämpar även inflammatoriska processer i kroppen genom att hämma ett enzym som heter COX-2 vilket ger förutsättningar för skapandet av prostaglandiner som i sin tur är en del i kedjereaktionen som framkallar smärta och inflammation.

Det bildas under hela dygnet men har sin ”peak” under morgontimmarna. Man kan även själv stimulera fram en ökad produktion av kortison genom träning. Denna förhöjda nivå varar i upp till ett dygn efter avslutat träningspass. Kortison är livsviktigt för kroppens funktion.

Kortison och Ortopedisk Medicin

Inom OMI (Orthopedic Medicin International) används nästan enbart kortison som injektionsform. Med fastställande av rätt diagnos genom noggranna kliniska tester och god kunskap om kroppens uppbyggnad (anatomi) samt ibland även med vägledning av Ultraljud kan injektionerna sättas med god precision i den skadade strukturen eller strax sidan om denna.

Detta gör att man kan med mycket små doser uppnå oerhörda resultat där mångåriga smärttillstånd kan upphöra. Riskerna med de systemiska biverkningar som finns med kortison minimeras (se nedan). Strukturer som kan behandlas är muskelfästen, senskidor, ligament, slemsäckar, ledkapslar och leder. Även nervstrukturer med inflammation som vid t.ex. karpaltunnelssyndrom och diskbråck med nervrotspåverkan/ländryggssmärta/Ischias lämpar sig väl för injektioner. Vissa tillstånd kan kräva en behandlingsserie för att uppnå bästa resultat. Vissa tillstånd går inte att enbart behandla med sjukgymnastik, naprapati eller kiropraktik utan de kräver en välriktad kortisoninjektion för att tillståndet skall kunna hävas. Ej sällan kan detta då ge att man inte behöver gå igenom operativ åtgärd. Skulle det ändå behövas förhindrar inte behandlingsförsök med kortison en operation i framtiden.

Biverkningar

Kortison togs fram som medicin för första gången under 1940-talet och blev snabbt en stor succé. Framställningar gjordes som var flera gånger mer potenta än kroppens eget original.  Äntligen fanns effektiv behandling mot reumatism, smärta, feber, lindring av cancer i olika former, hudeksem/sjukdomar osv. Initialt gavs det enbart intravenöst eller i tablettform. Tyvärr visade de sig vara för bra för att vara sant och kortison började få ett dåligt rykte. Epitet som ”Djävulens medicin” myntades då det föreföll kunna bota och lindra allt men fel använt fanns det biverkningar som inte var önskvärda. Man utvecklade då de former som finns i dag som depåform för injektion mot leder och senfästen vilket kraftfullt reducerar biverkningsprofilen jämfört med tablettbehandling. Genom effektiv diagnostisering kan en liten mängd injicerat på rätt position ge fantastiska resultat vilket, i tablettform, hade krävt långvarig och farlig hög behandling i jämförelse. Biverkningar som brukar nämnas vid användandet av kortison i tablettform är utvecklandet av tunn hud, karakteristiska depåer av fett på kroppen, benskörhet, förhöjt blodsocker, diabetesdebut för att nämna några. När det gäller allergi mot kortisonmedicin så är det MYCKET sällsynt. Detta är dock betydligt vanligare vid användandet av NSAID, ex Voltaren, Ipren och Magnecyl/Albyl. Dessa ligger även varje år bakom ett par hundra dödsfall i Sverige p.g.a. dess ökade blödningsrisk och magbiverkningar.Biverkningar vid användandet av kortison i injektionsform kan ibland ge en ansiktsrodnad som kan uppkomma samma dag eller någon dag efter för att sedan försvinna. Vanligare är mer en ”after pain” vilket innebär att man i den behandlade strukturen kan få ökad värk något/några dygn efter given behandling. Även detta går över. Det finns beskrivet ett fåtal fall med misstänkt påverkan på menstruationscykeln och är man insulinbehandlad diabetiker kan man ibland, några dagar efter injektionen, behöva höja sin insulindos tillfälligt.

Viktigt att tänka på:

[bra_list style=’arrow-list’]

  • Kortison skall inte injiceras rakt i muskel eller sena
  • Injektioner skall inte ges i uppenbart infekterad led eller genom hud områden som är infekterade
  • Kortison skall ej ges i områden med frakturer[/bra_list]
  • Kortisoninjektioner ges ej heller till barn under 6 år och MYCKET sällan till gravida (kan påverka forterutvecklingen)

Waran med rätt PK/INR (<1,6) är inget hinder.

Biverkningar vid ledinjektioner

Ett av de starkaste argumenten mot kortisoninjektioner är att de skall vara nedbrytande av leders brosk. Detta är dock inte säkerställt utan ett antagande. Därför finns en ”praxis” att man inte skall behandla viktbärande led (höft-, knä-, fotled) mer än max 3ggr/år och med 3 månaders mellanrum. Man skall dock ställa detta mot risken med att gå långvarigt med en pågående inflammation i led som vi nu vet kan leda till en allt för tidig ledbroskreduktion. Kortison bör inte injiceras i leder med proteser p.g.a. infektionsrisken även om den är mycket liten ( mellan 1/1000  – 1/50 000 med god klinisk praxis).